Möte 2020-09-30

Utvecklingsutskottet
13:00 - 15:10 Regionkontoret-Styrelserummet
  •   1
  •   2
  •   3
  •   4
  •   5
  •   6
  •   7

    I Gävleborg utgör transporter en stor del av länets CO2 utsläpp. Projektet avser att studera systemfrågor för att identifiera aktiviteter som kan påskynda utvecklingen mot användandet av miljövänlig energi och lagring av energi i form av vätgas inom industri och transportsektorn. Projektet ska sprida kunskap när det gäller omställning till klimatsmarta transporter där vätgas kan vara nyckeln som kan bidra till att vi når de svenska miljömålen till 2045.
    Projektet ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin, RUS och målområdet Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. Projektet bygger på samverkan, vilket är en förutsättning för att stärka omställningsförmåga och konkurrenskraft bland Gävleborgs företag.

    Projektet har stark koppling till Innovationsstrategin för smart specialisering, insatsområdena Bioekonomi, Smarta hållbara städer och samhällen samt Materialteknologi och hållbar produktion.
    Projektet ligger i linje med Region Gävleborgs Finansieringsstrategi 2018-2020 och samtliga hållbarhetsperspektiv är beaktade. Projektet har naturligt miljöfokus och integrerar även social- och ekonomisk hållbarhet. I projektets delmål integreras särskilt de sociala hållbarhetsaspekterna.

  •   8

    Tillgången till kommersiell service är avgörande för en levande landsbygd och butiken är prioriterad i Söderhamn kommuns varuförsörjningsplan. En anpassning till uppdaterade energikrav och miljöregler är avgörande för butikens långsiktiga överlevnad.

  •   9

    Genom tidigare projekt inom området kylning av metaller har en stor kunskapsbas och ett omfattande nätverk inom näringsliv och akademi byggts upp vid Högskolan i Gävle med syftet att förbättra metallers egenskaper, minska energianvändningen under produktion samt minska kostnader under produktens hela livscykel. En nationell testbädd är under uppbyggnad där flera företag i regionen samverkar. Kunskapsuppbyggnaden baserar sig på de resultat som presenterats från forskargruppen för energisystem kring tekniken som kallas Impinging Jet och avser kontrollerad kylning av metalliska material.

    Resultat från testbädden används redan i materialteknisk industri i länet där flera företag även bidrar till utvecklingen av testbädden. I det aktuella projektet vill projektgruppen utveckla testverksamheten tvärvetenskapligt med kompetens kring materialteknik, digitalt processförbättringsstöd samt AI funktioner för databearbetning och analys. Detta bedöms skapa nya och förbättrade förutsättningar för att attrahera och stödja företag i deras utveckling.

    Projektet ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin, RUS och målområdet Smart samverkan. Projektet bedöms bidra till att stärka Gävleborgs näringsliv och innovationsförmåga och uppfyller Regional innovationsstrategi för Smart specialisering Gävleborg, framförallt kopplat till styrkeområdena Materialteknologi och hållbar produktion samt Smarta och hållbara städer och samhällen. Projektet har koppling till Innovations- och näringslivsprogrammet genom att det ökar Gävleborgs förmåga att stödja näringslivets konkurrenskraft samt uppfyller flera mål i Agenda 2030.

    Projektet ligger i linje med Region Gävleborgs Finansieringsstrategi 2018-2020 och samtliga hållbarhetsperspektiv är beaktade i projektet. Projektet medför en möjlighet att växla upp regionala utvecklingsmedel med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

  •   10
  •   11

    Region Uppsala har tagit fram ett förslag till Regional utvecklingsstrategi och Agenda 2030-strategi för Uppsala län. Förslaget är framtaget i bred dialog med representanter för kommuner, myndigheter, akademi, näringsliv och det civila samhället. Region Gävleborg är remissinstans.
    Region Gävleborg tillstyrker Region Uppsala läns förslag till regional utvecklingsstrategi och Agenda 2030-strategi för Uppsala län.

  •   12

    Industrin har en stark och samhällsviktig roll i de regioner som utgör Norra Mellansverige; Gävleborg, Dalarna och Värmland. I dag sysselsätter den direkt över 50 000 personer, anställda vid mer än 2 500 arbetsställen. Det är mer än 10 % av Norra Mellansveriges totala arbetstillfällen. Industrin genererar också stora värden för samhällsekonomin i form av skatteintäkter.
    Norra Mellansveriges industri karaktäriseras av ett antal traditionellt starka branscher som fortsatt är centrala i ekonomin och som utgör grunden för industrins omställning, nämligen stålindustrin och framställning av metall, skogsbaserad industri och bioekonomi, tillverkning av metallprodukter, maskiner och apparater och tjänsteföretag inom bland annat digitalisering.

    Industrin i Norra Mellansverige står idag inför ett antal betydande utmaningar, liksom stora delar av Europas industrier. Norra Mellansveriges traditionellt starka industriella sektorer upplever nu alla nya förutsättningar för sin verksamhet på grund av digitalisering, automation, integration av tillverkning och tjänster samt värdekedjornas globalisering. Utvecklingen innebär att företagen måste anpassa både sitt utbud av produkter och sina förmågor för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Därtill blir arbetskraftens kompetens en allt viktigare resurs för att industrin ska kunna minimera de risker samt tillvarata de möjligheter som omvandlingstrycken innebär. Utöver frågorna kring konkurrenskraft och kompetensförsörjning spelar industrin en central roll i omställningen till ett hållbart samhälle.

    En strategi för industriell omvandling berör vidare inte enbart det omställningstryck som industrisektorer står inför, utan hela regionens förmåga att hantera såväl gradvisa som plötsliga inre och yttre kriser. Strategin vill därför också i ett vidare perspektiv bidra till Norra Mellansveriges förmåga att hantera förändringar och att fortsätta utvecklas genom förändringar.

    Strategins prioriteringar och insatser kommer behöva genomföras i bred samverkan i hela Norra Mellansverige mellan regioner, kommuner, hela det företags- och innovationsstödjande systemet, universitet och högskolor och givetvis helt avgörande regionens företag. Förutom vikten av bred involvering är flera av frågorna komplexa vad gäller såväl befogenhet, kapacitet och genomförande. Att definiera aktiviteter och hur insatserna i slutändan ska utformas behöver därför ett större arbete i de enskilda regionerna och tillsammans. Vad som är viktigt att göra i denna strategi är att peka ut ramarna och förutsättningar för genomförandet.

    Strategins genomförande ställer särskilda krav på att etablera en struktur eller organisering, i synnerhet då det är en delad strategi mellan tre regioner som kräver bred involvering av aktörer från näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle, samt samarbeten på nationell och europeisk nivå. Strategin ger regionerna en förutsättning att inleda det fortsatta arbetet med en samordnad kraft på en strategisk och operativ nivå.

    Åtgärder för att hantera industriell omvandling är också ett av de nödvändiga villkor som ska finnas med i det kommande regionalfondsprogrammet (ERUF) kopplat till programområde 1;Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling. Strategin kan i det sammanhanget ses som uppfyllande av detta villkor.

  •   13
  •   14
  •   15

    Regionstyrelsens utskott ska inför varje nytt kalenderår upprätta plan över sina sammanträden. Regionstyrelsens utskott sammanträder samma dag och sammanträdesplanen har koordinerats med övriga sammanträden för att skapa ett bra flöde för ärende i olika instanser.

  •   16
Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.