Möte 2026-02-03

Företaget avser i samverkan med Holma Helsingland AB utveckla en fungerande och hållbar infrastruktur för svensk lokalproducerad ull från råvara till färdig produkt genom att etablera ett nytt ullspinneri. De nuvarande leveranskedjorna i textilindustrin är ofta långa, sårbara och ineffektiva med omfattande miljöpåverkan som följd. Företaget tänker därför att lokal produktion är en strategisk möjlighet både ur ett hållbarhets- och konkurrensperspektiv. Med kommande EU-regelverk för spårbarhet, produktpass och ekodesign skapas ett nytt landskap där transparens och cirkularitet blir centrala konkurrensfaktorer. Swedish Textile AB kommer att tillverka semikamgarn med inriktning mot tre huvudsakliga kundsegment som är heminredning, mode och hantverk.

Företaget kommer att särskilja sig genom full transparens i hela värdekedjan samt en tydlig hållbarhetsprofil med spårbarhet, förnybar energi och cirkulärt tänkande som grundprinciper. Företaget avser köpa in maskiner för plys, blandning, kardning, spinning och konering för 14 454 000 kr, fastighetsanpassningar 3 084 400 kr samt transport och driftsättning av maskiner 600 000 kr. Investeringarna förväntas skapa 8 nya arbetstillfällen med en blandning av roller för både högutbildad och icke högutbildad personal. Målet är att inom fem år uppnå en produktionskapacitet på 50 ton per år vilket skulle motsvara en beräknad omsättning på 20 miljoner kronor. Under avsnittet kostnader och finansiering i tjänsteskrivelsen beskrivs hur finansieringen ska gå till samt vilken kostnad som inte är stödberättigad.

Företagets underleverantörer är de svenska fårbönderna som är en avgörande del av företagets hållbara värdekedja. Till skillnad från många stora ullproducerande länder används det mycket mindre kemikalier inom svensk fårhållning. Svenska bönder har också den lägsta antibiotikaanvändningen i världen enligt företaget. En inhemsk ullindustri stärker Sveriges beredskap och självförsörjning genom att minska beroendet av importerade textilier. Inköpet av maskiner i detta ärende stärker genomförandeförmågan i det tidigare beviljade projektet ”Svensk ull i framtidens industri” då det finns en tydlig koppling mellan dessa två ärenden.

Hälften av det föreslagna bifallsbeloppet finansieras av anslag 1:1 och andra hälften finansieras av ramprojekt företagsstöd cirkulär ekonomi. Prioriterat målområde i RUS är Samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi med effektmålet att Gävleborg har ett näringsliv som ställt om till en cirkulär och mer biobaserad ekonomi.

Kungsholmen fastigheter AB är det nystartade aktiebolaget för Kungsholmen restaurang och konferens. Det nya bolaget kommer att drivas av de tidigare ägarnas son och är det första steget för ett generationsskifte av verksamheten.

Verksamheten består i att driva hotell och konferensanläggning. Företaget har en byggnad med hotellstandard och två konferensrum, en byggnad i vandrarhemsstandard samt ett flytande konferensrum. Företaget har historiskt kunnat anordna vissa aktiviteter för sina gäster som t.ex. skidläger.

Då företaget är nystartat så finns inga siffror att redovisa, den tidigare verksamheten omsatte mellan 5-10 miljoner (väntar in redovisning).

Företaget söker stöd för att bygga ut och renovera byggnaden med vandrarhemsstandard samt ett kallförråd. De stödberättigade kostnaderna uppgår till 14 800 000 Kr. Detta motsvarar ett stöd ifrån regionen på 5 180 000 Kr. Den totala investeringen ligger på 16 390 000 Kr.

Investeringen kommer att generera en egen byggnad mer utformad för konferens där större sällskap kan vara ifred. Byggnaden kommer innefatta, konferensrum och 6-8 rum med hotellstandard. Detta kommer att frigöra huvudbyggnaden så att företaget kan börja rikta in sig mot den privata marknaden på ett bättre sätt under högsäsong och under lågsäsong så erbjuder man mer konferenser där de idag får säga nej till företag. Genom detta så hoppas de på att på sikt kunna hålla öppet året om och kunna ha heltidsanställda.

Företaget tittar även på möjligheter att mer systematiskt anordna aktiviteter och utveckla anläggningen i syfte att attrahera fler privatgäster till boendet.

Investeringen kommer att finansieras med hjälp av banklån, egna medel samt stöd från Regionen.

Lingbo Kulturfönster har drivits i nuvarande regi sedan 2019 då de köpte verksamheten ifrån svenska fönster. Företaget tillverkar och säljer dörrar och fönster i gammal stil tillverkade i trä. Företaget erbjuder även tillbehör till dessa. Företaget erbjuder också kundanpassade produkter inom samma segment. Företaget har idag 22 anställda.

Företaget arbetar aktivt med sin hållbarhet, de köper in lokal råvara och är medlemmar i Voxkedjan. De arbetar med att motverka spill och att återanvända det spill de kan genom att antingen använda det i annan produktion eller att använda det för energi. De använder biobaserad färg samt använder solenergi för att driva fabriken.

Företagets ekonomi,          

                      Omsättning                         Resultat efter finansiella poster

2022              44 734 000                          7 259 000

2023              38 758 000                          3 686 000

2024              38 186 000                          1 614 000

Företaget har 3 181 000 i kassa och bank samt 10 217 000 i fritt eget kapital. Obeskattade reserver uppgår till 3 820 000 Kr.

Utdelningar har skett upp till moderbolaget mållången invest med  2 700 000 Kr 2024 samt 2 500 000 kr 2022. Går man tillbaka längre i tiden så delades det 2021 ut 3 600 000 Kr och 2020, 7 000 000 Kr.

Koncernmoderns ekonomi består av ett fritt eget kapital på 3 944 000 Kr.

Koncernmodern delade 2024 ut 1 250 000 Kr och 2022, 2 500 000 Kr.

Investeringen består av två delar,

Den ena är inköp av en 5-axlig CNC maskin ”För att dels trygga kapaciteten då en befintlig CNC börjar bli till åren, men också för att kunna öka kapaciteten på specifikt fria former men också höja den generella produktionskapaciteten.”

Med en här investeringen räknar bolaget med 1-2 nyanställningar. Kostnad 3 Mkr.

Den andra delen består av inköp av ny förhyvel.

” Investering för att byta ut en förhyvel i hyvellinjen vilket är en av de mest kritiska maskinlinjerna i fabriken. Detta för att uppnå en högre driftsäkerhet över tid samt även möjliggöra en ökad avverkning samt även en bättre och mer ändamålsenlig hyvling av trösklar i ek där dagens hyvel är för svag.”

kostnad 1 500 000 Kr. uppges inget kring nyanställningar.

Total investering är 4 500 000 Kr och bolaget söker 1 500 000 Kr.

Det är förvisso ett väldigt fint företag som gör ett bra arbete kopplat till deras miljöarbete men givet deras ekonomi och kostnaderna så bedöms de kunna finansiera denna satsning själva. Investeringen består till viss del av utbyte av maskiner och övrig del kommer säkra produktionen, göra den effektivare och till vis del öka kapaciteten, däremot kommer inga nya produkter tillverkas och företaget kommer inte rikta in sig på nya marknader.

Den sammanvägda bedömningen blir därför ett avslag baserat på för god ekonomi. 

Region Gävleborg har beretts möjlighet att yttra sig över remiss av Produktivitetskommissionens betänkanden; Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025: 96) fram till den 4 februari 2026.

Region Gävleborg kommenterar i detta remissvar valda delar i kapitel 3 (teknisk utveckling, forskning och innovation), 4 (digitalisering och AI), 5 (arbetsmarknad och kompetensförsörjning), 8 (klimat- och industripolitik), 9 (energiförsörjning), 10 (bostadsmarknaden), 11 (kriminalitet och tillit), 13 (kommunsektorn), 15 (offentlig upphandling) och 17 (hälso- och sjukvård) i slutbetänkandet, samt ett fåtal bedömningar och förslag i kapitel 7 (bostäder och byggande) och 9 (utbildning) i delbetänkandet.

Region Gävleborg har i första hand valt att kommentera de delar i utredningen som berör de egna kompetens- och verksamhetsområdena, med fokus på Produktivitetskommissionens bedömningar och förslag. Yttrandet har beretts brett inom organisationen och involverat berörda delar av verksamheten.

Region Gävleborg har i rollen som regionalt utvecklingsansvarig en samordnande, sektorsövergripande roll mellan aktörer på lokal, regional, nationell nivå i det regionala utvecklingsarbetet. Uppdraget regleras genom lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.

Region Gävleborg redovisar årligen resultatet av det regionala utvecklingsarbetet till regeringen, med grund i Förordning (2024:99) om resultatredovisning av det regionala utvecklingsarbetet. (Tidigare reglerades uppdraget genom årliga regeringsbeslut, villkorsbrev.) Region Gävleborg ska återrapportera sitt uppdrag till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och Tillväxtverket senast 21 februari 2026.

Resultatredovisningen innehåller en sammanfattning av verksamheten inom regional utveckling för verksamhetsåret 2025. Tillväxtverket har tillhandahållit mallen för återrapporteringen, vilken är strukturerad i enlighet med rubrikerna i Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Rubrikerna överensstämmer i hög grad med Gävleborgs prioriteringar i det regionala utvecklingsarbetet.

https://propell.se/aret-2025/