• § 26

    Val av justerare/justeringstid

  • § 27

    Fastställande av föredragningslista

  • Ann-Christin Gagge informerar om EU:s strukturfonder gällande att skapa förutsättningar för ökad tillväxt och sysselsättning. Bl.a. EU:s politiska prioriteringar som genomförs genom strukturfonder, om EU´s långtidsbudget samt om ESF+ Norra Mellansverige 2021-2027 där arbete pågår att skriva fram projekt.

     

    Vidare informerar Gagge om processen gällande företagsstöd. Bl.a. genomfört omvärldsbevakning med frågor till regionerna Västerbotten, Dalarna och Örebro om beslutsordningen, hanteringen av utdelningar som hanteras olika i regionerna. Även förfrågan till Tillväxtverket, finns ingen generell riktlinje och att respektive ärende måste prövas i det enskilda ärendet.  Inventering av styrdokument har genomförts och styrdokument ska uppdateras med regionala prioriteringar i samband med att nya RUS antas och därefter återkomma med förslag till nya riktlinjer.

  • Det finns tre Leaderområden i Gävleborg. Det är Utveckling Hälsingebygden, Leader Gästrikebygden och Leader Nedre Dalälven (både Hälsingebygden och Nedre Dalälven har verksamhet även i andra regioner). Dessa tre Leaderområden arbetar med utveckling av landsbygden i hela Gävleborg. Den totala budgeten för innevarande programperiod har finansierats till 50% av EU, 17% av Svenska Staten och 33% från leaderomådets övriga offentliga finansiärer; kommuner och regioner.

    1. Innevarande programperiod förlängs t o m 2025, vilket betyder att det tillkommer medel att fördela under 2021 och 2022 och sedan förskjuts avslutningen av programperioden t o m 2025.

    2. Den nya programperioden startar 2023 och då ska alla Leaderområden arbeta med en aktuell strategi som är styrande för hur medel fördelas. Arbetet med de nya lokala strategierna kommer att pågå under 2021 och till viss del under 2022.

    3. Ny programperiod beräknas starta år 2023 och pågå i minst fem år.

    Ann-Christin Gagge föredrar ärendet.

    Bilagor

  • Region Gävleborg fattade 2015-10-28 beslut att bevilja Utveckling Hälsingebygden (org nr 802496-2949) högst 6 318 465 kronor (högst 16,5 % av de faktiska kostnaderna på 38 293 737 kronor eller högst 16,5 % av de totala stödberättigade kostnaderna på 38 293 737 kronor) för projekttiden 2015-11-01 - 2023-11-01.

     

    Utveckling Hälsingebygden har den 8 mars 2021 inkommit med en ansökan om utökad finansiering av projektet Utveckling Hälsingebygden samt förlängning av projektet med 26 månader, t o m 2025-12-31. Anledningen är att pågående programperiod kommer att förlängas med 2 år vilket beslutats på EU/statlig nivå.

    Utveckling Hälsingebygden har av Jordbruksverket blivit erbjuden en utökad budget för att kunna fortsätta verksamheten och avsluta år 2025 istället för år 2023, men en förutsättning för att kunna ta emot den utökade budgeten är att projektet finansieras med 33% övrigt offentligt stöd. Därför söks en utökning av Region Gävleborgs medfinansiering samt utökat stöd från övriga kommuner i Hälsingebygden. Ny total medfinansiering från Region Gävleborg är 8 017 529 kronor (tidigare 6 318 465 kronor). Ny total budgetomslutning är 48 591 099 kronor (tidigare 38 293 737 kronor). Region Gävleborgs andel av finansieringen är fortsatt 16,5%. Nytt datum för projektslut är 2025-12-31 (tidigare 2023-11-01).

    Ann-Christin Gagge och Gunilla Norrman föredrar ärendet.

    Bilagor

  • Region Gävleborg fattade 2015-10-28 beslut att bevilja Leader Gästrikebygden lokalt ledd utveckling (org nr 802496-8391) högst 7 105 161 kronor (högst 15,4 % av de faktiska kostnaderna på 46 000 000 kronor eller högst 15,4 % av de totala stödberättigade kostnaderna på 46 000 000 kronor) för projekttiden 2015-11-01 och 2023-11-01.

     

    Leader Gästrikebygden har den 27 februari 2021 inkommit med en ansökan om utökad finansiering av projektet Leader Gästrikebygden lokalt ledd utveckling samt förlängning av projektet med 26 månader, t o m 2025-12-31. Anledningen är att pågående programperiod kommer att förlängas med 2 år vilket beslutats på EU/statlig nivå. Leader Gästrikebygden har av Jordbruksverket blivit erbjuden en utökad budget för att kunna fortsätta verksamheten och avsluta år 2025 istället för år 2023, men en förutsättning för att kunna ta emot den utökade budgeten är att projektet finansieras med 33% övrigt offentligt stöd.

    Därför söks en utökning av Region Gävleborgs medfinansiering samt utökat stöd från Gästrikekommunerna. Ny total medfinansiering från Region Gävleborg är 8 988 920 kronor (tidigare 7 105 161 kronor). Ny total budgetomslutning är 58 369 614 kronor (tidigare 46 000 000 kronor). Region Gävleborgs andel av finansieringen är fortsatt 15,4%. Nytt datum för projektslut är 2025-12-31 (tidigare 2023-11-01). Ann-Christin Gagge och Gunilla Norrman föredrar ärendet.

    Bilagor

  • Företaget är inriktat på maskinbearbetning och flerfunktionssvarvning med kunder i både Sverige och Europa. Företaget har 16 anställda, omsätter 34 miljoner kr och finns i Ljusdals kommun. Företaget avser investera i maskiner till ett sammanlagt värde av 7 025 808 kr som bl.a. inkluderar 5-axlig fräsmaskin, robotautomation, 3D printer, förinställningsutrustning och verktygshanteringssystem. Investeringen görs för att möta den hårda konkurrensen från låglöneländer där företagets enda chans att konkurrera och behålla arbetstillfällen i regionen är att ha hög kvalitet i kombination med en så effektiv produktion som möjligt med hög grad av automatisering. Investeringen gör det möjligt tillverka flera nya produkttyper, minskar ledtiderna avsevärt samt möjliggör produktion även under de timmar på dygnet när ingen personal finns på plats.

    Det är en stor och viktig investering för Ljusdal som är stödområde A. Viktigt för företaget ligga lång framme med ny teknik genom samarbetsprojekt med Linköpings universitet kring 3D tillverkning och vara referensföretag för Sandviks utveckling av egna programvaror. Två utrikes födda anställda och tidigare investerat i värmeåtervinningssystem för att ta tillvara spillvärme för uppvärmning av lokalen. Målområde konkurrenskraftigt näringsliv och hållbar arbetsmarknad med prioritering insatser som stärker och utvecklar industrin och dess konkurrenskraft. Fredrik Sollenborn föredrar ärendet.

    Ärendet återremitterades på utvecklingsutskottets sammanträde 2021-03-03.

     

    Yrkanden

    Håkan Rönström (M) yrkar avslag. Marie-Louise Dangardt (S), Magnus Svensson (C), Hans Backman (L) och ordförande yrkar bifall. Ordförande fastställer att utvecklingsutskottet beslutar att föreslå regionstyrelsen besluta att bifalla liggande förslag med avvikelse från Håkan Rönström (M).

    Bilagor

  • NOAQ Flood Protection AB bildades 2013 och är beläget i Näsviken Hudiksvalls kommun. De tillverkar mobila skyddsvallar mot översvämningar. De har två mobila skyddsvallar idag, tubvallen och boxvallen och målet är att tillhandahålla ett brett sortiment av varor och tjänster till skydd mot olika typer översvämningar ett komplett NOAQ Flood Fighting System.

    Företaget växer snabbt och behöver fler medarbetare och därmed ett större kontor. I dagsläget är de väldigt trångbodda och är i akut behov av större arbetslokaler. De är totalt 5 anställda i dagsläget varav 4 finns i Näsviken men de behöver anställa 4 till och kommer att göra det när utrymmet tillåter.

     

    De vill fortsätta att utveckla företaget i Näsviken och har köpt en fastighet med befintliga byggnader. Ett som de tänker anpassa för huvudkontor. Företaget har ökat sin försäljning och utökat antalet länder där de har återförsäljare. Nu börjar de se att de dyker upp andra liknande produkter som är inspirerade av NOAQs och de börjar se en ny bransch som växter fram. NOAQ är de som är pionjärerna när det gäller denna typ av skyddsvallar mot översvämningar och har ännu produkter som ingen ännu lyckats överträffa. Företagets ambition är att ta och befästa en ledande position inom denna bransch.

    NOAQs kunder finns och har varit riktade mot offentliga sektorn som kommunala eller regionala räddningsorganisationer. Nu ser de att en ny kundgrupp växer fram i privata företag då dessa inte alltid kan förlita sig på insatser från räddningstjänst eller militär. De ser att de mobila skyddsvallarna ger dem en möjlighet att kunna skydda sig själva och sin verksamhet då vallarnas konstruktion är lätta att montera och förvara när de inte behöver användas.

    NOAQS omsättning ökar och företaget som är ett tillväxtbolag är i ett expansivt skede där de måste investera i många olika delar för att ej bli omsprungna på marknaden där de idag ligger i framkant med sina produkter och lösningar.

    Bilagor

  • Region Östergötland har tagit fram en remissversion av Regional utvecklingsstrategi 2040. Omfattande dialogarbete, kunskapsunderlag och erfarenheter från tidigare strategiarbete har varit viktiga underlag för remissutgåvan. Region Gävleborg erbjuds tillsammans med övriga remissinstanser att lämna synpunkter senast 30 april 2021.

     

    Region Gävleborg ser positivt på det mellanregionala samarbetet med Östergötland och möjligheter att lämna synpunkter på Regionala utvecklingsstrategi 2040. Gävleborg och Östergötland har många gemensamma utmaningar och möjligheter som bland annat hanteras i den storregionala samverkan ÖMS 2050 (Östra Mellansverige 2050). Region Gävleborg värdesätter denna samverkan och ser fram emot fortsatt god samverkan för ett hållbart genomförande av strategin. Magdalena Berglin föredrar ärendet.

    Bilagor

  • Region Gävleborg har getts möjlighet att yttra sig om Gävle kommuns förslag till planprogram för Gävle Västra som är utställd till samråd 22 februari – 22 mars 2021. Region Gävleborg har fått förlängd svarstid till den 9 april. Region Gävleborg yttrar sig över kommuners översiktsplaner utifrån det regionala utvecklingsuppdraget, RUS och tillhörande sektorprogram, som regional kollektivtrafikmyndighet och regionalt ansvarig för hälso- och sjukvård.

    Olof Linde och Johnny Olofsson fördrar ärendet.

    Bilagor

  • EU-kommissionen har med anledning av den europeiska gröna given valt att se över och uppdatera EU:s skogsstrategi. EU-kommissionen sammanfattar den nya strategins främsta mål som effektiv beskogning, bevarande och återställande av skog i EU. Skogens upptag av koldioxid ska öka, antalet o skogsbränder ska minskas och biobaserade material ska ersätta fossila ekonomin. Samtidigt som biologiska mångfalden ska stärkas.

     

    Region Gävleborg har tagit fram en position som svar på det officiella samrådet om EU:s skogsstrategi som Europeiska kommissionen publicerat. Den antagna positionen är även tänkt att kunna användas allmänt som ett stöd i frågor som rör EU:s skogspolitik.

    Malin Lidov Heneryd föredrar ärendet.

    Bilagor

  • Miljödepartementet har remitterat skogsutredningens (SOU 2020:73) betänkande. Skogsutredningen ska undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Region Gävleborg ställer sig positivt till utredningens ambition att skapa en ökad tydlighet i de frågor där det finns målkonflikter kopplade till skogens brukande. Remissvaret utgår från de frågor där Region Gävleborg anser att det finns ett tydligt regionalt utvecklingsperspektiv som behöver belysas. Malin Lidov Heneryd föredrar ärendet.

     

    Efter diskussion justerar ordförande tillägget med vikten av dialog/samråd med berörd kommun ska inarbetas i yttrandet.

    Bilagor

  • Det nationella skogsprogrammets vision ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”.

    Gävleborgs skogsprogram ska bidra till den nationella visionen genom att utgå från de regionala förutsättningarna som finns i länet.

    För att nå en bred förankring i arbetet och ge goda förutsättningar till en fortsatt förvaltning av resultatet har Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg och Skogsstyrelsen gemensamt tagit fram Gävleborgs skogsprogram. Intresseorganisationer, företag, entreprenörer, enskilda skogsägare, akademi, offentlig sektor och privatpersoner med koppling till skogsbruket har erbjudits möjlighet att påverka innehållet i programmet och flera hundra personer har deltagit i processen.

     

    Det Regionala skogsprogrammet har identifierat ett antal områden som aktörer gemensamt bör fokusera på i Gävleborg för en regional utveckling i linje med det nationella programmet.

    De prioriterade områdena i Gävleborgs skogsprogram är

    • Bryta strukturer
    • Hållbarhet i skogen
    • Mångbruk i skogen
    • Omställning, konkurrenskraft och kompetens

    Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg och Skogsstyrelsen ansvarar gemensamt för genomförandet av skogsprogrammet. Länsstyrelsen Gävleborg är sammankallande och har ett huvudansvar. Malin Lidov Heneryd föredrar ärendet.

     

    Bilagor

  • Region Gävleborg har inbjudits att inkomma med yttrande avseende betänkandet En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46).
    Tjänstepersoner inom följande förvaltningar inom Region Gävleborg har inbjudits att komma med inspel till remissvaret utifrån sina ansvarsområden; Regionstyrelsens förvaltning (Regional utveckling och Forskning och samhällsmedicin), Trafik-, kultur- och folkhögskoleförvaltning (Kultur Gävleborg och Folkhögskolor) samt Hälso- och sjukvårdsnämndsförvaltning. Utifrån de inspel som kommit in yttrar sig Region Gävleborg i denna remiss främst utifrån rollen som regionalt utvecklingsansvarig, även om vi i delar även kommenterar utifrån andra regionala roller.

    Region Gävleborg anser att betänkandet är viktigt i en tid när ojämlikheten ökar och olika grupper av människor har olika möjlighet att ta del av välfärden och samhällets utveckling. Betänkandet spänner över ett flertal politikområden och har en bred ansats. Region Gävleborg uppskattar det breda greppet och att betänkandet presenteras ur ett livsloppsperspektiv. Vi upplever att det bidrar till en helhetssyn och att det visar på komplexiteten i frågan, vilket är avgörande för att kunna göra skillnad inom respektive politikområde. Samtidigt innebär det breda greppet att det är svårare för specialiserade myndigheter och enheter att kommentera och ta till sig innehållet.

     

    Region Gävleborg är överlag positivt inställd till betänkandet. Vi delar också i huvudsak betänkandets analys. Vi upplever att betänkandet har bidragit till ökad förståelse för ämnets komplexitet och välkomnar särskilt att det betonas att ojämlikhet är självförstärkande. Sammantaget visar betänkandet att ojämlikhet måste bekämpas aktivt och att det är nödvändigt med (samordnade) insatser från flera politikområden på olika nivåer.

     

    Region Gävleborg menar att Sveriges regioner utgör en viktig sådan instans. Ur detta perspektiv är det problematiskt att det regionala perspektivet saknas i betänkandet. Det finns lokala och regionala förutsättningar som påverkar människors förutsättningar. Detta beskrivs och analyseras inte i tillräcklig utsträckning. Det regionala utvecklingsuppdraget för Sveriges regioner är också frånvarande. Regionerna har en viktig roll för ökad jämlikhet och jämställdhet, inte minst inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget. Genom samordning av det regionala utvecklingsarbetet och regionala utvecklingsstrategier finns möjlighet, att utifrån regionala förutsättningar, påverka utvecklingen mot ökad jämlikhet. Det hade kunnat tydliggöras i betänkandet.

     

    Region Gävleborg vill också lyfta fram vikten av det regionala perspektivet i åtgärdsförslag och slutsatser. Det gäller särskilt betänkandets slutsats om att expertmyndigheter bör lokaliseras efter andra principer än regionala hänsyn. Region Gävleborg vill framhålla att den statliga närvaron är av stor vikt för den regionala kompetensförsörjningen och menar att expertmyndigheter mycket väl kan få en god kompetensförsörjning i regioner utanför storstadsområdena. Region Gävleborg delar alltså inte betänkandets slutsats.

     

    Region Gävleborg välkomnar att betänkandet tydligt lyfter fram strukturella förutsättningar och hinder för ökad jämlikhet. Samtidigt menar vi att det strukturella perspektivet hade kunnat vara mer utvecklat i vissa delar av betänkandet. Vi upplever att analyserna ibland begränsas till gruppsammansättning, eller förändringar i gruppsammansättning, och därmed missar övergripande förklaringar kopplade till strukturella hinder, normer och system.

     

    Det intersektionella perspektivet hade kunnat vara starkare i analyser och åtgärdsförslag. Exempelvis saknar vi analys över hur maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och förstärker varandra. Vi saknar också de ”drabbade” gruppernas perspektiv. Betänkandet hade kunnat inkludera mer forskning kring hur individer och grupper ser på sin situation. Enligt Region Gävleborgs pågående utredning Jämlikt Gävleborg är förbättrade möjligheter att komma till tals och påverka både den egna situationen och samhällsutvecklingen viktiga åtgärder för en ökad jämlikhet.

     

    Som helhet ser Region Gävleborg positivt på betänkandets intentioner, förslag och bedömningar. Nedan följer generella kommentarer till hela betänkandet, och sedan kommenteras de enskilda avsnitten.

     

    Utifrån rådande pandemi yttrar sig Region Gävleborg i detta yttrande främst utifrån rollen som regionalt utvecklingsansvarig, även om vi i delar även kommenterar utifrån andra regionala roller.

     

    På Utvecklingsutskottet sammanträde 2021-03-03 gavs information om ärendet.

    Bilagor

  • Katrien Vanhaverbeke ger en lägesbild, med hänvisning till Corona, om arbetsmarknaden som ser stabil ut och att flertal ungdomar som fått arbete, inga varsel under mars månad. Dock olika bilder från företag med bl.a. att nöjesbranschen har det tufft. Vidare om regionens stöd samt de olika stöd till företagen där de nationella stöden varit till stor hjälp samt den nära dialogen med Tillväxtverket. 

     

     

     

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.