Möte 2023-05-16

Johan Tunhult och Malin Schönning informerar om projektet gällande Regional exportsamverkan för Hållbar Export, Attraktion och investeringskraft, för företag som vill växa. Vidare om regionens Framstegsdag om bl.a. diskussionerna om hur vi blir en attraktiv region.

SWOT-analysen där sammanfattningen var bl.a. att vi har en gemensam bild av styrkor och svagheter samt om samarbete med kommunernas näringslivskontor.

Region Gävleborg söker stöd för att genomföra projektet Team Gävleborg Hållbar Export och Investeringskraft 2.0. Projektperioden är 2023-11-01 – 2026-10-31.

Projektet Team Gävleborg Hållbar Export och Investeringskraft 2.0 är ett samverkansprojekt där samverkansparterna utgörs av länets samtliga kommuner samt Hälsingerådet, som också är målgrupp för projektet.  Projektet syftar till implementering av en långsiktigt hållbar samverkansmodell för ökad export, investerings- och attraktionsförmåga i Gävleborg.

Innehållet i modellen bygger på de resultat som arbetas fram inom projektet och ska bland annat generera nya metoder, arbetssätt och processer, stärkt ledarskap, ökad samverkan och långsiktiga överenskommelser. Resultatet förväntas bl.a. bli ökad kunskap för målgruppen om export, investerings- och attraktionsfrämjande arbete. Förväntade effekter på sikt är fler etableringar i Gävleborg, ökad inflyttning av kompetens, ökad exportförmåga hos länets SMF, ökad samverkan och en mer jämlik kunskapsnivå hos målgruppen som också skapar förutsättningar att nå ut till underrepresenterade grupper av företag och branscher.
Ulrika Brandt föredrar ärendet.

Thomas Högman och Love Sjöberg informerar om ramprojektet företagsstöd, om nytt arbetssätt om samverkan ökar förvaltningens samlade kraft att stärka länets näringsliv. Vidare om policyram för cirkulär ekonomi, projektlogik, budget och investeringar från offentliga medel så att företagen vill och vågar satsa. Vidare om projektorganisation och projektstyrning som är samarbete inom olika avdelningar.

Region Gävleborg söker stöd för att genomföra projektet Ramprojekt Företagsstöd - Cirkulär ekonomi i Gävleborg I. Projektperioden är 2023-09-01 -  2028-08-31.

Projektet är ett ramprojekt med fokus på cirkulär ekonomi där Region Gävleborg får möjligheten att utöka utrymmet för företagsstöd genom tillskott av EU-medel. Dessa företagsstöd kommer beslutas i sedvanlig ordning hos Region Gävleborg.

Projektet utvecklar ett arbetssätt där företag i ett första steg ökar sin kunskap om cirkulär ekonomi via konsulter med bred expertis inom området, som upphandlas av Region Gävleborg. Avrop sker i samverkan med främjarsystemet. Arbetssättet ska resultera i ett inflöde av relevanta och högkvalitativa ansökningar till de statliga företagsstöden. På detta sätt kommer projektmedel och företagsstöd att samspela i projektet.

Projektet ska resultera i att 180 företag inom en bredd av branscher i länet höjt sin kunskapsnivå och identifierat sin cirkulära potential samt att 90 företag fått ökat ekonomiskt utrymme för att realisera sin cirkulära potential. Samverkan med främjarsystemet förväntas utvecklas och förutsättningarna för företag att ställa om till en biobaserad cirkulär ekonomi förväntas bli bättre.
Ulrika Brandt föredrar ärendet.

Nitiu AB drivs sedan 2015 i juridisk form då de samtidigt fick sitt första patent och är kan därför ses som ett relativt ungt företag. Företagets grundare och ägare är Nina Holmblad, Michail Stockfelt och Patrik Eriksson. Tidigare har Nitiu fungerat som en slags tankesmedja för forskare och entreprenörer under många år. Företaget bedriver nu själva eller via ägda bolag konsultverksamhet inom projektledning, teknisk innovation, projektadministration samt bedriver tillämpad forskning och produktutveckling. År 2020 utsågs Nina Holmblad till en av Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer och tilldelades Åforsk Entreprenörsstependium. Företaget Nitiu AB uppfattas idag som robust partner till de samarbetspartners de har idag och sedan 2019 ingår de i en industrigrupp där Alleima, Volvo och Saab ingår. Företaget har även en styrelse som besitter hög kompetens som är betydelsefullt vid samarbeten med större aktörer och som är viktigt för företaget. Nitiu AB står nu inför en stor investering i en laserutvecklingsenhet/maskin som möjliggör och utgör grunden för en större etablering av en industriell pilot i Region Gävleborg.

Utan stödet kommer inte Nitiu AB kunna förmå och se till att etableringen hamnar i Region Gävleborg vilket i så fall innebär att denna större etablering av industripiloten till största sannolikhet kommer att ske i Linköping eller Tyskland. Därför är stödet helt avgörande för att Nitiu ska kunna fortsätta att bedriva sitt arbete på orten. Etableringen kommer att ske i Sandviken där de kommer att ha en närhet till stålforskningen. Det som ska utvecklas är en vätgaslagringslösning som grundar sig utifrån två patent ett från Alleima och det andra från Nitiu AB där dessa två patenterade lösningarna tillsammans kan skapa en vätgaslagringslösning av avancerat höghållfast stål som genom tester visat sig ha stor potential för att tillverka kärl som klarar kryogen lagring vid höga tryck. Vätgaslagringslösningen kommer att vara av stort intressant för olika större industrier.

Nitiu AB har från starten haft en dialog och ”intellektuellt” stöd från tunga näringslivsprofiler från bland annat den regionala stålindustrin. Med detta nätverk har de fått möjlighet att knyta värdefulla band med utvecklingsavdelningar inom olika industrier. Denna investering kan även bidra till att attrahera framtida investeringar och etableringar inom hållbar tillverkningsindustri samt öka Gävleborgs attraktionsförmåga. Företagets huvudmål för sin verksamhet är att ta en ledande roll i den gröna omställningen och de produkter som de aktivt utvecklar skall ha ringa påverkan på omvärlden. Dagens produktion av produktens material (det höghållfasta rostfria stålet) är uteslutande (100%) baserad på cirkulär råvara där kraft för produktionen till lika delar är grön. 
Cecilia Hedlöf föredrar ärendet.

Växbo Lin grundades 1990 av dåvarande ägare. 2006 köptes fabriken av Hanna och Jacob Bruce som då tog över verksamheten. Företaget tillverkar och säljer produkter i linne, där de har som mål att tillverka enligt gamla hantverkstraditioner med en modern design. Företaget tillverkar en mängd produkter i linne, från väskor till servetter.

Företaget har en kassa & bank på 4 809 Tkr.

Då företagets maskinpark är gammal så innebär det att maskiner ofta går sönder, vilket leder till att produktionen saktar in. Det går även tid på att laga dessa maskiner då det bara finns en mekaniker i närområdet som kan fixa dessa maskiner. Företaget söker därför stöd till att köpa in fem nya maskiner av märket Dornier, dessa maskiner kommer att ersätta de äldre modellerna (10 stycken). Samt ombyggnation av fastighet för att få in maskinerna. Fördelen med de nya maskinerna är att de kan producera runt 4 gånger mer än de äldre samt att det möjliggör för företaget att börja producera ytterligare produkter. Kostnad för detta 13 574 240 kr. Vilket skulle motsvara stöd på 4 750 984 Kr. Investeringen kommer att finansieras via banklån, norrlandsfonden, egna medel samt stöd ifrån regionen.

De nya maskinerna är en annan typ av maskin än de som finns idag. De nya maskinerna har en dator där mönster programmeras. I dagsläget slår företaget egna hålkort i plast. Datorn möjliggör fler mönster i samma maskin eftersom man snabbt kan skifta och ändra i mönster i och med att det görs direkt i programmet på datorn. De nya vävmaskinerna har dessutom en högre vävhastighet som möjliggör produktion av flera produkter samtidigt vilket gör att företaget kan väva fyra produkter på bredden till skillnad från dagens maskin som kan producera en produkt åt gången.

I och med investeringen så kan bolaget ta fram nya produkter. Den första nya produkt blir beklädnadstyg som ska produceras i en av maskinerna. Företaget samarbetar idag med ett företag i Hudiksvall, Tini garments, som syr kläder i av företagets tyger. De är dock i behov av ett tunnare tyg och detta kan företaget inte producera idag. Företaget har även ca 20 återförsäljare i Norge som efterfrågar denna typ av tyg.

Företaget kommer även att försörja sig själva med detta tyg då de har en klädkollektion de önskar utveckla med andra typer av tyg.

Denna investering har dock en lång tidshorisont, leverans av dessa maskiner tar mellan 6 månader till 1.5 år och företaget har tänkt att ta detta i etapper. Den första etappen innebär två nya maskiner samt ombyggnation av fabriken, efter detta så planerar företaget att köpa in tre till. Detta innebär att tidslinjen från att man startar investeringen till investeringsslut absolut tidigast i slutet på 2025 vilket är över två år från beslutsdatumet. Detta är däremot osäkert då beställning av dessa maskiner kommer att ske då de första nya maskinerna är på plats och producerar. Denna tidslinje blir för lång för våra stöd. Det finns även en risk med detta, att investeringens andra del inte blir av eller fördröjs vilket gör att vi riskerar att låsa upp medel som inte används.

Även de andra finansiärerna ser investeringen som två etapper och kommer att finansiera därefter.

Detta innebär att den stödberättigade investeringssumman (investeringsrunda 1) blir 5 974 768 Kr vilket motsvarar 2 091 169 Kr i stöd från Regionen.

Genom att besluta om investeringsrunda 1 vilket innefattar maskiner som dels markant kan öka företagets produktionstakt inom vissa produkter samt möjliggör produktion av nya produkter så bedöms inte investeringen som ordinarie verksamhet.

Företaget är samtidigt en viktig aktör på orten och det skapas positiva kringeffekter kopplat till besöksnäringen av att denna verksamhet går bra. Bollnäs kommun ser företaget som en dragare för hela besöksnäringen då de lockar många besökare årligen.

Föreningen MatVärden söker stöd för att genomföra projektet Livsmedelsloket - en resurs för hållbar utveckling av Gävleborgs livsmedel. Projektperioden är 2023-09-01 – 2026-10-31.

Projektet syftar till att stärka livsmedelsentreprenörer som utvecklar affärsmodeller som ger cirkulära affärsmodeller och är med och löser samhällsutmaningarna. Företag på landsbygden kommer genom projektet få stöd och i förlängningen bidrar till näringslivets omställning. Näringslivet blir mer diversifierat och aktörer kommer genom projektet korsbefruktas på nya sätt som genererar nya affärer.

Maria Jonsson föredrar ärendet.

Malin Schönning informerar om projektet industriella utvecklingscentra, ett nätverk av 21 regionalt ägda IUC-bolag i samverkan som täcker hela Sverige. Tillsammans kanaliserar de stöd och utvecklar industriföretag från norr till söder. Syftet är bl.a. att bidra till att stärka de små och medelstora industriföretagens tillväxt och konkurrenskraft, underlätta för företagen att ta nästa utvecklingssteg i sin gröna och digitala omställning, stärka kontakterna och erfarenhetsutbyte mellan stora och små företag och sprida kunskaper om industrins behov och betydelse i Gävleborg till regionala och nationella beslutsfattare. Vidare om projektorganisation och projektets målgrupp

Företagsutbildarna i Sverige ekonomisk förening söker stöd för att genomföra projektet Hållbar omställningskraft i tillverkande industri. Projektperioden är 2023-09-01 - 2026-10-31.

Projektet syftar till att ge små och medelstora industriföretag bättre förutsättningar att stärka sin tillväxt och konkurrenskraft genom att identifiera nuläge och utvecklingsbehov och därefter erbjuda rätt riktade utvecklingsinsatser. Projektet ska snabba på de små och medelstora företagens nödvändiga omställning genom konkreta aktiviteter som coaching/rådgivning, kunskapshöjande och lärande insatser i form av nätverk, workshops, seminarier/webbinarier samt spridning av andra nationella/regionala erbjudanden. Med stöd av metoder för strategisk kompetensplanering ska projektet också i samverkan med företag utveckla modell för kompetensförflyttning i företag. Gunilla Norrman föredrar ärendet.

Hudiksvalls Hydralikkluster söker stöd för att genomföra projektet Applicerad SMART elektrifiering av arbetsmaskiner - en Värdeupptäcktsarena.

Projektperioden är 2023-08-31 – 2025-08-30.

Genom samarbete mellan civilsamhälle, industri, akademi och offentlighet ämnar projektet skapa en innovations- och samarbetsplattform baserad på quintuple helix som stödjer applicerad elektrifiering av arbetsmaskiner och som bidrar till forskning samt utveckling av- och specialisering inom nya tekniker, innovationer, samarbetsformer och affärsmodeller för en socialt hållbar och CO2-neutral ekonomi. Genom bygget av denna innovations- och samarbetsplattform skapas en ny, öppen arena med innovation i centrum, där organisationer samarbetar, delar kunskap, teknisk expertis, utforskar kritiska teknologier och nya processer inom kontexten elektrifierade arbetsmaskiner. Arenan blir ett nav för social, teknisk och affärsmässig innovation genom att ta itu med nyckelutmaningar nödvändiga för hållbar omställning. Detta projekt utgör den första delen (Steg I) av ett tvådelat projekt (2+2 år) och speglar därför det undersökande arbete som krävs i ett innovationsprojekt. Steg II tjänar till att implementera de upptäckter och lärdomar som skapats i Steg I samt att göra dem finansiellt hållbara. Gunilla Norrman föredrar ärendet.

Region Västernorrland söker stöd för att genomföra projektet Botniska korridoren 2023-2026. Projektperioden är 2023-04-03 – 2026-12-31.

Botniska korridoren är ett samarbete mellan de sju nordligaste regionerna i Sverige som primärt verkar för utveckling och utbyggnad av transportinfrastrukturen med tyngdpunkt på järnväg. Projektet Botniska korridoren 2023-2026 syftar till att samla och stärka regionernas påverkansarbete för gemensamt prioriterade järnvägsinvesteringar i norra och mellersta Sverige.
Gunilla Norrman föredrar ärendet.

Katrien Vanhaverbeke informerar, med hänvisning till dagens anmälan § 30, gällande Kultur- och kompetensnämndens beslut, att Regional turism och besöksnäringsstrategi Gävleborg 2023-2030 beslutas senast december 2023.

Vidare information om processen, bl.a. besökt samtliga kommuner med diskussioner om olika strategier och handlingsplaner, som har betydelse och att ta hänsyn till, möte med
kommunsamrådet med uppdatering kring besöksnäringsarbetet samt om strategiska utveck-lings- och temaområden.

Därefter om arbetet med strategin under hösten 2023 samt att kultur- och kompetensnämnden avser att strategin ska behandlas den 5 december 2023 och därefter beslut på regionstyrelsen/regionfullmäktige.

Katrien Vanhaverbeke ger en återkoppling från regionens Framstegsdag den 5 maj. En givande dag om hållbar regional utveckling och de olika seminarierna med exempel på olika samverkansarbeten i regionen. Utvärdering kommer att genomföras av dagen.

Från ordförande föreslås att utvecklingsutskottet håller ett extra sammanträde den 7 juni 2023, kl 13-15.