Möte 2020-10-27

Utvecklingsutskottet
13:00 - 14:50 Regionkontoret-Styrelserummet,
  •   1
  •   2

    ärende nr

    Ansökan om regionalt bidrag till företagsutveckling/investeringsbidrag utgår Lilla Drakmossa AB

  •   3
  •   4
  •   5

    Lilla Drakmossa AB har för avsikt att hyra ut flyttbara boendebaracker för tillfälligt boende som en bed & breakfast lösning för besökare av Wij trädgårdar samt erbjuda tillfälligt boende för företag och andra organisationer som en bed & breakfast lösning där den primära målgruppen är större grupper och sällskap. Från början var tanken att hyra ut hela boendet till en enda kund Microsoft. Microsoft var dock inte intresserade och tackade nej till företagets boendeerbjudande med hänvisning till att det fanns andra boendelösningar som var mer attraktiva för dem. Företaget har köpt in 28 st begagnade boendemoduler. Boendemodulerna ägs fortfarande av säljaren men företaget räknar med att under 2021-2022 kunna betala av hela köpesumman på 3,2 miljoner kr. Eftersom modulerna är begagnade måste en hel del renoveringsjobb göras för att få dem i uthyrbart skick vilket inkluderar kostnader som målning, VVS, brandsäkring, elanslutning, internet, markberedning, bygglov med mera till en total kostnad av 2,84 miljoner kr.



    Skälen till avslag är flera. Det saknas finansiering både för att färdigställa investeringen och driva anläggningen vidare då både Almi, Norrlandsfonden och Handelsbanken har tackat nej. Creditsafe har en rekommenderad limit på krediter till företaget på högst 25 000 kr. Det finns även en risk för snedvridning av konkurrensen då det redan finns ett antal andra hotell, bed and breakfast, camping och vandrarhem i Ockelbo med omnejd. I företagets affärsplan står att de tillfälliga boendemodulerna i framtiden ska demonteras och säljas för att ge plats åt byggnation av en permanent fastighet så fort verksamheten blivit tillräckligt vinstgivande. Regionen får inte gå in i investeringar där avsikten är att sälja investeringen vidare. Det är utöver det även problematiskt köpa in flyttbara baracker då dessa enkelt kan flyttas utanför regionen om efterfrågan på marknaden skulle ändras efter ett par år.

  •   6

    Industrin har en stark och samhällsviktig roll i de regioner som utgör Norra Mellansverige; Gävleborg, Dalarna och Värmland. I dag sysselsätter den direkt över 50 000 personer, anställda vid mer än 2 500 arbetsställen. Det är mer än 10 % av Norra Mellansveriges totala arbetstillfällen. Industrin genererar också stora värden för samhällsekonomin i form av skatteintäkter.
    Norra Mellansveriges industri karaktäriseras av ett antal traditionellt starka branscher som fortsatt är centrala i ekonomin och som utgör grunden för industrins omställning, nämligen stålindustrin och framställning av metall, skogsbaserad industri och bioekonomi, tillverkning av metallprodukter, maskiner och apparater och tjänsteföretag inom bland annat digitalisering.

    Industrin i Norra Mellansverige står idag inför ett antal betydande utmaningar, liksom stora delar av Europas industrier. Norra Mellansveriges traditionellt starka industriella sektorer upplever nu alla nya förutsättningar för sin verksamhet på grund av digitalisering, automation, integration av tillverkning och tjänster samt värdekedjornas globalisering. Utvecklingen innebär att företagen måste anpassa både sitt utbud av produkter och sina förmågor för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Därtill blir arbetskraftens kompetens en allt viktigare resurs för att industrin ska kunna minimera de risker samt tillvarata de möjligheter som omvandlingstrycken innebär. Utöver frågorna kring konkurrenskraft och kompetensförsörjning spelar industrin en central roll i omställningen till ett hållbart samhälle.
    En strategi för industriell omvandling berör vidare inte enbart det omställningstryck som industrisektorer står inför, utan hela regionens förmåga att hantera såväl gradvisa som plötsliga inre och yttre kriser. Strategin vill därför också i ett vidare perspektiv bidra till Norra Mellansveriges förmåga att hantera förändringar och att fortsätta utvecklas genom förändringar.
    Strategins prioriteringar och insatser kommer behöva genomföras i bred samverkan i hela Norra Mellansverige mellan regioner, kommuner, hela det företags- och innovationsstödjande systemet, universitet och högskolor och givetvis helt avgörande regionens företag. Förutom vikten av bred involvering är flera av frågorna komplexa vad gäller såväl befogenhet, kapacitet och genomförande. Att definiera aktiviteter och hur insatserna i slutändan ska utformas behöver därför ett större arbete i de enskilda regionerna och tillsammans. Vad som är viktigt att göra i denna strategi är att peka ut ramarna och förutsättningar för genomförandet. Strategins genomförande ställer särskilda krav på att etablera en struktur eller organisering, i synnerhet då det är en delad strategi mellan tre regioner som kräver bred involvering av aktörer från näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle, samt samarbeten på nationell och europeisk nivå. Strategin ger regionerna en förutsättning att inleda det fortsatta arbetet med en samordnad kraft på en strategisk och operativ nivå.
    Åtgärder för att hantera industriell omvandling är också ett av de nödvändiga villkor som ska finnas med i det kommande regionalfondsprogrammet (ERUF) kopplat till programområde 1;Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling. Strategin kan i det sammanhanget ses som uppfyllande av detta villkor.

  •   7

    Region Gävleborg har som regionalt utvecklingsansvarig uppdraget att ta fram och samordna insatser för genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Regionstyrelsen uppdrog (2017-11-29, §323) till regiondirektören att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi. Arbetet med att ta fram en ny RUS har skett i en inkluderande process med berörda aktörer, såsom kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter, civila organisationer och näringslivet. Regionstyrelsen beslutade (2019-06-19, §118) att godkänna förslag till

    Regional utvecklingsstrategi för Gävleborgs län 2020-2030 för utskick till remissinstanserna. 52 remissvar inkom som utgjort underlag för revidering av remissförslaget. RUS-processen är ett halvår försenat på grund av att coronapandemin gjort att samverkansmöten inte kunnat genomföras som planerat.

  •   8
Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.