Hoppa över navigering
  •   1

    Val av justerare

  •   2

    Fastställande av dagordningen

  •   3

    Anmälningar för kännedom

  •   4

    Redovisning av delegeringsbeslut

  • Näringsliv och innovation

    Återkoppling av Regional turism och besöksnäringsstrategi - Johan Tunhult (20 min)

     

    Ung Företagsamhet presenterar sin verksamhet - Anna Leima (20 min) 

  •   6

    Redovisning av medelsförvaltning år 2024

  •   7

    Internkontrollplan 2024

  • Gävleborgs näringsliv domineras av tillverkningsindustri inom stål, skog och trä. Detta har en stor betydelse för regionens näringsliv men trots det är tillväxten svagare jämfört med riket. Gävleborg har också en hög arbetslöshet jämfört med övriga landet. Det finns behov av att skapa ett mer diversifierat näringsliv och att öka företagandet samt innovationsförmågan som kan bidra till att tillväxten ökar och att platsen Gävleborg blir med attraktiv att leva, bo och verka i. Det stämmer väl överens med Gävleborgs regionala utvecklingsstrategi (RUS) som bland annat har målet "Gävleborg har ett brett, diversifierat och inkluderande näringsliv”

     

    Projektets målgrupper är företagsfrämjarsystemet, företagare inom kulturella och kreativa branscher och besöksnäringen samt kombinatörer och kulturaktörer med potential att bli företagare.

     

    Resultatet i projektet ska leda till att det företagsfrämjande systemet har en ökad kunskap kring kulturella och kreativa branscher och besöksnäringen och den logik som råder inom dessa branscher och att de utvecklat arbetssätt och verktyg för att möta de behov som dessa branscher har.

    Företagen inom kulturella och kreativa branscher och besöksnäringen ska också ha bra kännedom om företagsfrämjarsystemet vid projektets slut och att det känns naturligt för företagen att ta hjälp av systemet vid behov.

     

    Resultatet ska också leda till att fler har startat företag inom kulturella och kreativa branscher och besöksnäringen och att befintliga företag inom branscherna är starkare och har bättre kunskap kring hur de bäst driver företag och arbetar med innovationer utifrån sina respektive förutsättningar.

     

    Fler samverkansarenor, gemensamma plattformar och produktionsplatser för dessa näringar har skapats och stimulerar till samarbeten, innovation och tillväxt. Det finns bra och accepterade sätt att mäta utfallet för dessa näringar.

  • I programperioden för Europeiska socialfonden 2021-2027 så avser Svenska ESF-rådet, givet att erforderliga beslut tas av Kommissionen samt av Övervakningskommittén, att den 9 dec 2024 öppna en utlysning inom programområde A – Öka möjligheterna till ett inkluderande och hållbart arbetsliv till alla; Främja skolnärvaro och stötta elever i åldrarna 13-16 år att välja rätt gymnasieutbildning.

    Utlysningen avses rikta sig till organisationer som har förutsättningar att nå målgruppen och kan erbjuda insatser efter målgruppens behov. Detta kan till exempel röra sig om organisationer inom offentlig sektor, idéburen sektor eller aktörer med möjligheter att nå målgruppen.
    Utlysningen planeras vara öppen 2024-12-09 till 2025-03-27 och är en regional utlysning inom Norra Mellansverige med en planerad budget av 92,8 miljoner kronor. Deltagande i projektet kommer kräva en offentlig medfinansiering på 40 %.
    Svenska ESF-rådet planerar att fatta beslut om beviljade projekt under juni månad 2025.

    Regionala utvecklingsförvaltningen avser att vara projektägare och bedriva och koordinera projektet i länets samtliga kommuner och samverkansavtal om detta kommer upprättats. Projektet planeras starta den 1 september 2025 och avslutas 31 januari 2028. Målgruppen kommer utgöras av ungdomar i åldrarna 13-16 år, som får ta del av närvarofrämjande och andra förebyggande insatser i projektet, för att bli behöriga till gymnasiet och fullfölja sina studier där.

  • Flera textilinventeringar genomfördes i Hälsingland under 1970- och 1980-talen av dåvarande Landstinget Gävleborg i syfte att dokumentera och säkra material och tekniker för framtiden, samt för att tillgängliggöra mönster för rekonstruktion och/eller nyproduktion. För att tillgängliggöra materialet krävs fack- och specialistkunskap, både praktisk arkivkunskap och textilantikvarisk kompetens. Materialet förvaras i kultur Gävleborgs lokaler på Silvanum i Gävle.

     

    Enligt lag får en myndighet med stöd av §7 i Arkivförordningen låna ut arkivhandlingar till andra myndigheter för tjänsteändamål. Hälsinglands Museum besitter textilantikvarisk kompetens och slöjden är väl representerad i museets samlingar, program och utställningar. Både kultur Gävleborg och Hälsinglands museum har regionala uppdrag inom kultursamverkansmodellen för att främja hemslöjd vilket skapar goda förutsättningar för samverkan. Ett utlån till Hälsinglands Museum gör det möjligt att tillgängliggöra materialet för forskning och samtidigt främja intresset för textilslöjdens material och tekniker för nya målgrupper.

     

    Enligt 6 § arkivförordningen samt Region Gävleborgs direktiv för hantering av arkiv (beslutade av regionfullmäktige) ska samråd med regionens arkivmyndighet ske inför förändringar som påverkar ett myndighetsarkiv. Ett samråd med arkivmyndigheten om utlån av de allmänna handlingar som textilinventeringen omfattar behöver initieras och genomföras innan utlån kan verkställas.

    • Kulturting, 5 april, Gävle
    • Kultursamråd, 3 april, Folkteatern Gävle

Det finns ingen information att visa

Inget protokoll har publicerats

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.