•  

    08.58 Ankomst tåg från Gävle - Söderhamn till Hudiksvall (hämtning till Forsa fhs)

    09.15 Ankomst Forsa folkhögskola - kaffe och gruppmöten

    10.00 Sammanträde med kultur- och kompetensnämnden

    11.00 Information om Forsa folkhögskola och rundvandring

    12.30 Lunch på folkhögskolan

    13.15 Avresa till Hudiksvall

    13.45 Besök och information - Hälsinglands museum

    15.00 Avslutning

    15.32 Tåg avgår från Hudiksvall mot Söderhamn - Gävle

  •   2

    Val av protokolljusterare

  •   3

    Godkännande av föredragningslistan

  •   4

    Anmälan av delegationsbeslut

  •   5

    Delgivningar

  •   6

    Månadsrapport per juli 2019 - INFORMATION

  • Folkbildningsrådet har skärpt kraven för de dokument som årligen ska lämnas in den 1 juli och som avser verksamheten året innan. Ett av de nya kraven för i år är att folkhögskolornas årsredovisningar ska vara godkända av nämnden. Tidigare år har det räckt med underskrift av nämndens ordförande.

    Den påföljd som sker om inte dokumenten kommer in i tid till Folkbildningsrådet eller om dokumenten inte är korrekta, är att hälften av statsbidraget för tredje kvartalet hålls inne. Denna hälft av tredje kvartals statsbidrag, kommer att betalas ut så snart Folkbildningsrådet har tillhandahållit protokollsutdrag från nämndens beslut.

  • För att i framtiden möta förändring i utbudet av externa folkhögskolor med verksamhet i länet, beslutade Kultur- och kompetensnämnden 2017 (Dnr KKN 2017/14) om en ny ersättningsmodell. Beslutet innebar att Region Gävleborg ska följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendationer för mobilitetsstöd, men med ett gemensamt kostnadstak som fastställs årligen. Ersättningen är rörlig och följer SKL:s rekommendationer så länge det totala bidraget är inom ramen. Därefter kommer värdet per deltagarvecka minska så att den totala kostnaden inte överstiger kostnadstaket. 2019 är kostnadstaket 2 100 000 kr. Förslaget för 2020 är en uppräkning med 1,0 procent, vilket är samma uppräkning som de flesta övriga verksamheter får.

  • Riksantikvarieämbetet har i uppdrag av regeringen att utarbeta en nationell världsarvsstrategi. Syftet med strategin är att tydliggöra roller, ansvar och framtida inriktning. Inom ramen för uppdraget ska Riksantikvarieämbetet samarbeta med Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet. Uppdraget ska genomföras i dialog med andra berörda myndigheter, kommuner och aktörer inklusive förvaltare av världsarv.



    I Gävleborg finns Världsarvet Hälsingegårdar som skrevs in på UNESCOs världsarvslista år 2012. Världsarvsförklaringen innebär att de sju utsedda världsarvsgårdarna ska bevaras och de kulturhistoriska värdena ska säkerställas för framtiden. Alla världsarv ska ha en förvaltningsplan som reglerar ansvar och rollfördelning för de aktörer som är representerade inom Världsarvsrådet. I Gävleborg ingår; ägarna till de sju världsarvgårdarna, Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, Hälsinglands kommuner, Länsmuseet Gävleborg, Hälsinglands museum och Högskolan i Gävle. En ny förvaltningsplan för Världsarvet Hälsingegårdar har tagits fram under 2019. Detta yttrande har tagits fram i dialog med aktörerna i Världsarvsrådet.



    Visionen är att strategins övergripande målsättningar ska genomsyra allt nationell arbete med världsarv och världsarvskonventionen. Idén om att bevara natur- och kulturarv som vittnar om hela mänsklighetens och jordens historia oavsett landsgränser är grunden till FN:s och Unescos uppdrag om fred, säkerhet och mänskliga rättigheter. Detta skiljer också världsarvsarbetet från annat kultur- och kulturmiljöarbete. Den nationella världsarvsstrategin ska gälla under perioden 2020-2030 och har följande lydelse; Världsarven visar vägen till en hållbar och fredlig värld. För att konkretisera visionen har tre övergripande mål tagits fram.



    Region Gävleborg är positiv till att strategin tas fram och att världsarvsarbetet kopplas till Agenda 2030. Dock behöver strategin kompletteras och stärkas med tydligare skrivningar om det regionala utvecklingsuppdraget, om strategiska insatser kopplat till social hållbarhet och turism, utvidga definitioner av kommunikation och information för att vara relevant till år 2030 samt stärka den nationella samordningen inom skolprogram och världsarvspedagogik.

  • Världsarvet Hälsingegårdar skrevs in på UNESCOs världsarvslista år 2012. Världsarvsförklaringen innebär att de sju utsedda världsarvsgårdarna ska bevaras och de kulturhistoriska värdena ska säkerställas för framtiden. Alla världsarv ska ha en förvaltningsplan och liggande förslag ska gälla för perioden 2019-2024. En remissomgång för förvaltningsplanen genomfördes under våren 2019 (se KKN 2018/251). I den slutgiltiga versionen av förvaltningsplanen har Region Gävleborgs synpunkter i remissvaret tagits i beaktande och korrigeringar gjorts.



    Planen reglerar ansvar och rollfördelning för de aktörer som är representerade inom världsarvsrådet, det vill säga; de sju världsarvgårdarna, Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, Hälsinglands kommuner, Länsmuseet Gävleborg, Hälsinglands museum och Högskolan i Gävle.



    Förvaltningsplanen har fyra prioriterade målområden; Vård och bevarande, Kunskapsutveckling, Publikt arbete samt Delaktighet och samverkan.



    Region Gävleborg har uppdrag inom samtliga områden förutom Vård och bevarande. Uppdragen rör kommunikation av Världsarvet (officiell hemsida samt sociala medier), strategiskt utvecklingsarbete kopplat till kommunikation, information, hållbar utveckling och besöksnäring samt att främja och stödja lokala och regionala processer och aktörer inom arbetet med Världsarvet Hälsingegårdar.



    De synpunkter som Region Gävleborg förde fram under remissomgången av förvaltningsplanen har beaktats i den slutgiltiga versionen.

  •  

     Beslut om remissvaret fattas av nämnden vid sammanträdet

    den 26 september 2019.

  • Mellan åren 1918 och 1989 fungerade Helsingegården i byn Kåsjö, Järvsö, som lanthushållsskola. Efter skolans avveckling 1989 överlät dåvarande ägaren, Landstinget Gävleborg, fastigheten till Stiftelsen Helsingegården som bedrev utvecklingsarbete inom teaterområdet. År 2005 återlämnade stiftelsen fastigheten till landstinget som beslutade sälja Helsingegården. Frågan uppkom då hur man på bästa sätt kunde bevara och tillgängliggöra det stora materiella och immateriella kulturarv som verksamheten vid lanthushållsskolan efterlämnat. Lösningen blev att landstinget deponerade Helsingegårdens inventarier hos, i första hand, länets tre större museer: Länsmuseet, Hälsinglands Museum och Ljusdalsbygdens museum. Tanken var från landstingets sida att föremålen skulle vara kvar i landstingets ägo för att vid behov kunna återkallas. Museernas roll skulle vara att på ett fackmannamässigt sätt förvara, vårda och tillgängliggöra föremålen.



    Dåvarande TRU nämnden uppdrog åt verksamhetschefen vid Länskultur Gävleborg, Jörgen Dahl, att teckna avtal med museerna om deposition av föremålen. (Dnr TRU T 50 2005/23).



    Framställan har nu inkommit från samtliga tre museer om att de deponerade föremålen ska övergå i museernas ägo för att ingå i deras samlingar.



    Depositionernas omfattning framgår av inventeringslistor som bifogats framställningarna.

  •  

    1. Samtalsserie om samtidskonsten 7 oktober i Sandviken, 22 oktober i Bollnäs 

    och 11 november 2019 i Hudiksvall.

    2. Valid X - Invigning av testmiljö för branschvalidering av personliga

    assistenter, Bollnäs folkhögskola den 29 augusti 2019

     

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.