Möte 2024-03-19

a) Arbetsmarknad och kompetens

Regional kompetensförsörjningsuppdrag - Niclas Cronsell, avdelningschef, Sofia Isaksson, strateg samt Ida Thunholm, strateg, redovisar om det regionala kompetensförsörjningsuppdraget så som Semaforen och Validering, hur det har utvecklats över tid, vad som görs i dagsläget samt en framtidsspaning om eventuella nya projekt. 

b) Folkhögskolorna

Statsbidrag till folkhögskolorna, villkor - Lotta Skärberg, handläggare, informerar om den pågående statliga utredningen, Styrning och uppföljning av folkbildningen - vägval inför framtiden samt om folkbildningsrådets översyn av nuvarande system för statsbidrag till folkhögskolor. 

c) Förvaltningsstab

Ibn Rushd - Jan-Olof Friman, Trafik, kultur och folkhögskoledirektör, återrapporterar om den pågående utredningen av studieförbundet Ibn Rushd. Utredningen förväntas vara klar och redovisas för nämnden till nästa sammanträde.

Anna-Karin Ferm, samordnare, informerar om Region Gävleborgs världsarvsstipendium med koppling till världsarvet Hälsingegårdar. Beslut tas på nämndens nästa sammanträde den 25 april 2024. 

Katarina Nilsson, controller, redovisar om den ekonomiska månadsrapporten för januari och februari. 

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av kultursamverkansmodellen med syftet att modellen ska utvecklas så att den i ökad grad kan bidra till kultur i hela landet och till att de nationella kulturpolitiska målen uppfylls. I översynen skulle regionernas frihet och ansvar beaktas.

Utredningen har antagit namnet Kultursamverkansutredningen 2022/23 (Ku 2022:04).

Betänkandet överlämnades till regeringen 27 september 2023. Region Gävleborg fick betänkandet på remiss 15 december 2023.

Remissvar från Region Gävleborg

Region Gävleborg har tagit del av betänkandet Kultursamhället - utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun (diarienummer Ku 2023/01093).

Sammanfattning

Region Gävleborg ställer sig positiv till att översynen har genomförts och till stora delar av den bakgrundsbeskrivning som finns i betänkandet. Regionen ställer sig också bakom att det lagstadgas om kultursamverkansmodellen. Regionen är även positiv till att betänkandet stärker kommunernas roll och betydelse inom kultursamverkansmodellen med ambition att öka tillgången till kultur och bredda kulturdeltagande. Regionen välkomnar att kultursamverkansmodellen öppnas för nya konst- och kulturområden.

Allmänna synpunkter

• Statsbidragen bör vara kopplade till professionell kulturverksamhet vilket tydligare bör framgå av författningsförslaget.

• Om inte mer medel tillförs modellen går det inte att behålla etablerade strukturer och samtidigt värna nya kulturformer, aktörer och samverkansformer.

• Region Gävleborg anser att rollen ”samverkansingenjör” behöver förtydligas.

•  Det är osäkert om de nya samverkansplanerna och i förlängningen den nya modellen leder till minskad regional administration.

•  Viktiga områden som kulturmiljöarbete och regional enskild arkivverksamhet är inte synliga i förslaget till ny modell.

Finansieringen

Region Gävleborg ser positivt på att förenkla fördelningen av statsbidraget, att utvecklingsbidraget finns kvar och att det skapas ett nytt samverkansstöd. Om inte mer medel än de som anges i betänkandet1 tillförs modellen blir det inte möjligt att behålla etablerade kulturinstitutioner, den professionella infrastrukturen och samtidigt ta hand om nya kulturformer, aktörer och samverkansformer. Om uppräkningen till de etablerade kulturinstitutionerna uteblir försämrar det förutsättningarna för regional kulturutveckling avsevärt. Institutionerna har redan svårt att klara sina uppdrag eftersom nuvarande uppräkningar inte motsvarar de faktiska ökade kostnaderna. Det finns också risk att ojämlikheten mellan stora och små kommuner ökar då små kommuner har mindre resurser för att hantera samverkansstöd. På sikt kan det innebära att den ojämlika tillgången till kultur i landets olika kommuner snarare ökar än minskar.

Kultursamverkansplaner kontra kulturplaner

Det finns oklarheter kring hur kultursamverkansplanerna ska fungera. Oklarheterna rör exempelvis om de ska vara beslutade politiskt i region och kommuner. Den demokratiska processen med beslut om kulturplaner i regionfullmäktige är viktig. Om en samverkansplan inte antas politiskt kan inte heller ansvar utkrävas och rollfördelningen blir otydlig. Det blir också svårare för intressenter att både bidra till och reagera på planerna. Transparensen minskar och det blir en ökad risk för att kulturområdet hanteras mer som ett medel för att nå andra politikområdens mål.

Uppföljning och administration

Region Gävleborg är positiv till att förslaget syftar till att uppnå administrativa förenklingar. Region Gävleborg är dock tveksam till om det nya förslaget innebär mindre administration eftersom stora delar av det regionala arbetet som idag genomförs i samverkansmodellen kommer att finnas kvar.

Det är rimligt att varje region har en grundkunskap om de aktörer som ingår i kultursamverkansmodellen. Det är också viktigt att det på regional nivå går att analysera effekter av kulturpolitiska förändringar över tid vilket underlättas av kulturdatabasen. Regionen vill också framhålla att betänkandets förslag kan innebära att kommunernas administrativa börda ökar avsevärt, vilket blir mer kännbart för landets mindre kommuner.

Region Gävleborg håller med om att samverkan med kommunerna bör och kan vidareutvecklas, men likvärdigheten avseende både produktion av, och tillgång till, kultur i hela landet försämras när vissa kommuner föreslås få befogenheter som andra kommuner inte får. Förslaget gynnar eventuellt resursstarka kommuner och dess invånare och missgynnar resurssvagare kommuner och dess invånare.

Gestaltad livsmiljö och andra nya områden

Det är av högsta vikt att säkerställa att kulturpolitiken tar ansvar för kulturpolitiska frågor och att andra politikområden tar ansvar för sina frågor. Exempelvis bör kulturpolitiken bidra i frågor kring gestaltad livsmiljö genom arbete med konstnärlig gestaltning, kulturarv och platser att mötas, och själv skapa, kultur. Dock måste det övergripande ansvaret ligga på samhällsbyggnad. Flera förslag gränsar till andra politikområden och det finns behov av att säkerställa en tydlig rollfördelning mellan politikområdena och en samverkan dem emellan. Det finns en risk att kulturområdet får bära gestaltad livsmiljö/film/kultur i skolan på egen hand, vilket försämrar måluppfyllelsen. Detta blir särskilt tydligt när det enligt förslaget inte tillkommer medel i modellen.

Länsmuseet Gävleborg har lämnat sin årsredovisning för 2023.

Hälsinglands museum har lämnat sin årsredovisning för 2023.

Stiftelsen Folkteatern Gävleborg har lämnat sin årsredovisning för 2023.

Kultur- och kompetensnämnden fördelar utvecklingsbidrag till verksamheter som stärker interkommunalt samarbete och regional utveckling inom kulturområdet. Gestaltad livsmiljö är ett relativt nytt nationellt politikområde (Regeringens proposition 2017/18:110) med tvärsektoriella mål som kräver strategisk samverkan mellan kommuner, regionen, länsstyrelsen, akademin, den ideella sektorn och näringslivet. Kultur- och kompetensnämnden har under 2021 beviljat Utvecklingsbidrag till förstudien (KKN 2020/249) som ligger till grund för detta projekt. Förstudien bedrevs under hela 2021 t.o.m. juni 2022.

Målet med detta treåriga projekt är att fortsätta bidra till implementering av den nya politiken i Gävleborgs län genom att stärka länets infrastruktur gällande offentlig konst, samverkan i länet mellan olika aktörer och mellan nationella och regionala nätverk, mötesplatser för stöd, inspiration och kunskapsutveckling samt att utveckla kompetenspooler där kommunerna kan dela på kompetens.

Beslut tas på nämndens nästa sammanträde den 25 april 2024. 

Vänsterpartiet har väckt ett initiativärende gällande utbildning till medicinsk sekreterare (KKN 2024/18):

Det finns en utbildning för medicinska sekreterare på Högskolan i Gävle som är en distansutbildning. Studerande från hela Sverige söker till den, och blir antagna.

2023 var det 1 313 sökande till 35 platser. Av dessa 35 är det 9 som bor i Region Gävleborg. De tar examen våren 2025. Eftersom vakanserna är många och behovet av medicinska sekreterare varken i Gävleborg eller riket inte tillgodoses med de 9 respektive 35 som eventuellt tar examen 2025 föreslår Vänsterpartiet att Kultur & kompetensförvaltningen får i uppdrag att undersöka möjligheten att anordna en utbildning för medicinska sekreterare på någon av länets folkhögskolor.

Svar

Regionfullmäktige har i Budget 2024 och ekonomisk plan 2025-2026 gett Kultur- och kompetensnämnden ett uppdrag att anpassa folkhögskolornas utbud: Folkhögskolornas utbildningsutbud utvecklas för att bättre matcha arbetsmarknadens kompetensbehov, samt för att främja utbildningsutbudet för bristyrken och för att förebygga arbetslöshet efter studier. (RS 2023/1208)

Förvaltningen har inlett en översyn utifrån regionfullmäktiges uppdrag som kommer att presenteras för Kultur- och kompetensnämnden under november eller december 2024. Förutsättningar för att starta nya yrkesutbildningar vid Region Gävleborgs folkhögskolor ingår i översynen.

I en motion föreslår Lars Öberg (S):

- Att Region Gävleborg utreder näringslivets behov av kompetenser under den kommande 10-årsperioden.

- Att Region Gävleborg utökar sitt utbildningssortiment på länets folkhögskolor i enlighet med vad ovan nämnda utredning visar.

- Att Region Gävleborg utreder behovet av en ny folkhögskola med inriktning mot den nya gröna industrins behov.

- Att Region Gävleborg avsätter medel för fler platser på befintliga folkhögskolor.

- Att Region Gävleborg samverkar med länets utbildningsförbund och kommuner för att säkerställa att näringslivets behov av framtida arbetskraft möts.

Kultur- och kompetensnämnden svarar:

Vi delar motionärens syn angående den långvariga utmaningen som Gävleborg står inför, med hög arbetslöshet och låg utbildningsgrad bland länets invånare. Det är ett historiskt arv som vi avser vara av stor vikt att bryta.

Våra folkhögskolor spelar en viktig roll i att erbjuda en andra chans till utbildning för dem som av olika skäl behöver det och utgör ett viktigt verktyg för att öka anställningsbarheten hos dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Därför har den politiska majoriteten i budgeten för 2024 gett kultur- och kompetensnämnden i uppdrag att anpassa folkhögskolornas utbud:
 

”Folkhögskolornas utbildningsutbud utvecklas för att bättre matcha arbetsmarknadens behov, samt för att främja utbildningsutbudet för bristyrken och för att förebygga arbetslöshet efter studier.”

Vi kan med glädje konstatera att folkhögskolorna tar uppdraget på allvar. En intensivutbildning till IT-tekniker i samarbete med Sandviken Datacenter Academy (SDCA) har nu integrerats i det ordinarie kursutbudet på Västerbergs folkhögskola. Under en pilotperiod har man sett att över 80 % av deltagarna som fullföljt kursen fortsatt till arbete. Man ser nu över möjligheten att införa utbildningen även i Bollnäs.

Folkhögskolor med Lärarassistentutbildning i Samverkan (FLiS) har efter en undersökning konstaterat att de flesta som får jobb får det som elevassistenter. Västerberg folkhögskola har efter dialog kring budgetuppdraget tagit fasta på denna undersökning och kommer från och med höstterminen 2024 utöka Lärarassistentutbildning till Lärar- och elevassistentutbildning – genom lätta justeringar i utbildning breddas den för att öka anställningsbarheten hos deltagarna.

Arbetet med att utveckla folkhögskolornas utbud för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov är i full gång och utgör en central prioritet för den politiska majoriteten

Kultur- och kompetensnämnden återkopplar om konventet Folk och kultur, webbinariet Kraftsamling psykisk hälsa samt om Offentligägda folkhögskolors intresseorganisations (OFI) årsmöte. 

Kulturkonferensen 2024

Datum: 22-23 oktober 2024

Plats: Uppsala Konsert och Kongress

Länk: Kulturkonferensen 2024 | SKR

Bildningsresan Gävleborg

Datum: 17 april 2024

Plats: Gasklockorna

Eftersom Kulturkonferensen krockar med regionfullmäktige kommer ordförande Frida Stål (M) återkomma med mer information. 

Ordförande Frida Stål (M) föreslår guidad tur av konsten på Regionkontoret till nämndens nästa sammanträde den 25 april om intresse finns.