Möte 2022-04-05

Inga anmälningar har inkommit.

Inga delegeringsbeslut har inkommit. 

Susanna Andersson presenterar en uppföljning av Region Gävleborgs miljömässiga hållbarhet 2021. Utgångspunkten är Miljöprogrammets fyra målområden och tillhörande mål/aktiviteter och indikatorer;

• Energi och byggnader: Regionens energianvändning minskade under 2021 med 0,3% och arbete med att förbättra energiprestandan sker i enlighet med Energiplanen. Vid byggnation ställs krav på exempelvis val av material och energiprestanda samt miljö- och energikrav enligt Miljöbyggnad silver.

• Kemikalier och läkemedel: Antal uthämtade antibiotikarecept är oförändrat jämfört med 2020, och det nationella förskrivningsmålet (250 recept/1000 invånare) är uppnått. Pandemin har föranlett färre operationer vilket har resulterat i minskad användning av anestesigas, samtidigt som anestesiavdelningarna arbetar aktivt med att bland annat minimera gasanvändandet. 

• Möten och transporter: Med anledning av pandemin har flertalet möten genomförts digitalt, vilket har minskat andelen koldioxidutsläpp. Dock har även andelen förnybara drivmedel inom fordonsflottan ökat och bidragit till minskningen av utsläpp. 

• Produktval och avfall: Pandemin har påverkat intäkterna för måltidsverksamheter inom Regionen, men trots det har verksamheterna ökat eller bibehållit andelen ekologiska livsmedel jämfört med föregående år. Vidare har pandemin resulterat i en ökad användning av engångsartiklar och skyddsutrustning. 

Även inom kapitalförvaltning sker en ökad miljöhänsyn genom målet att 90% av Regionens aktie- och räntefonder antingen ska ha gult eller grönt hållbarhetsbetyg. 

Elkraftförsörjning och solceller

Malin Lidov Heneryd och Magnus Olander föredrar Region Gävleborgs arbete inom elkraftförsörjning och solceller. 

Ur det regionala utvecklingsperspektivet och Regionens utvecklingsstrategi (RUS) pågår arbete utifrån effektmål och indikatorer. De tre (3) mål som ytterst betonar den gröna omställningen handlar om en fossiloberoende transportsektor, robust och kapacitetsstark infrastruktur samt fossilfri energiproduktion och effektiv energianvändning. Den hållbara utvecklingen drivs främst på inom två områden; en omställning inom klimat och miljö samt digitaliseringen och ett uppkopplat samhälle. En central del i helhetslösningen är elektrifiering, en lösning som dock ställer nya krav på elförsörjning. 

Arena Elkraft är en regional samverkanarena för kunskapsbyggande och samordning inom elkraftförsörjning, samt dess betydelse för länets långsiktiga utveckling och omställning. I samverkanarenan ingår kommuner och regionala aktörer, näringsliv och industri. Även företag inom elkraftsdistribution- och produktion. I nuläget råder ingen akut brist gällande nätkapaciteten i Gävleborg vid en normal ökning av el. Som en del i länets utveckling ses dock ett ökat behov av el i form av nya etableringar med stort elbehov och en ökad andel eldrivna fordon och transporter.

Av den solenergi som träffar solpanelerna är det cirka 15-20% som omvandlas till el. Enligt länets energi- och klimatstrategi ska andelen solenergi öka till 5% av elproduktionen (230GWh) år 2030, idag produceras ungefär 70 GWh. 

Antalet solcellsanläggning ökar nationellt och i slutet av 2021 fanns totalt 92 360 elnätanslutna anläggningar, varav 26 500 installerades under året. Tillsammans producerar de anläggningarna el motsvarande den årliga elförbrukning i en kommun av Gävles storlek. I länet har Hudiksvalls kommun flest antal solelanläggning följt av Gävle respektive Sandvikens kommun. 

Anläggningarnas beräknade livslängd är 25 år. Det finns inget som tyder på att Gävleborg ligger för långt norrut, utan enligt Energiföretagen kan anläggningar i norra Mellansverige producera minst lika mycket el per år som anläggningar på kontinenten. 

Lokaler för flyktingboende

Med anledning av kriget i Ukraina har möjligheten för mottagande av flyktingar inom Region Gävleborgs lokaler lyfts. Helena Ribacke informerar om att i dagsläget råder det brist på tillgängliga och lämpliga lokaler. Sandvikens sjukhus har ett plan som står tomt, men det har varit avställt under en längre tid och kan inte tas i bruk utan att exempelvis brandskyddet åtgärdas. 

Dock kan det finnas anledning att se över möjliga mottagningsytor och evakueringslokaler i det fall som förfrågan inkommer till Region Gävleborg. 

Annica Johansson informerar om att arbetet med en gemensam underhållsdepån för tåg (Tåg i Bergslagen och X-trafik) har avbrutits. Anledningen sägs dels bero på att underlagen ej har ansetts vara tillräckliga för att fastställa att Gävle var det bästa alternativet för placering för depån. 

Magnus Busk föredrar det ekonomiska utfallet per februari 2022 för Framtidsbygget samt en övergripande statusrapport.

• Skede 1-4 i projektet är utfall per februari 2022 215 mnkr av beslutade 525 mnkr.
• Skede 5-6 i projektet är utfall per februari 2022 216 mnkr av beslutade 747,5 mnkr.

Hudiksvalls sjukhus

Hus 07/08: Slutbesiktning av uppvakningsavdelning (UVA) samt start av etapp 1 för akuten.

H22/25/98: Slutskede av systemhandling och ytterligare information om investeringsärende i §27. 

Gävle sjukhus

Hus 60: Fortsatt upphandlingsarbete gällande konsulter och underentreprenörer för systemhandling.

Hus 32: Anbudsutvärdering är färdig och bygglov inväntas från Gävle kommun. 

På Hudiksvalls sjukhus pågår genomförande av Framtidsbygget etapp 1, som omfattar ombyggnationer av hus 07 och 08 för främst centraloperation och därtill hörande verksamheter, akutmottagning och ÖNH.

Efter genomförande av program- och systemskede föreslås beslut att genomföra etapp 2, som består av nytt teknikhus (H22), administrativ byggnad (H25) samt om- och nybyggnation av kulvert (H98). Etapp 2 utgör en nödvändig förutsättning för fortsatt genomförande av Framtidsbygget Hudiksvalls sjukhus, och syftar till att modernisera och förbättra teknisk försörjning (robusthet och redundans) för sjukhusområdet, samt bereda infrastruktur för ny vårdbyggnad.

Hiss 1, 2 och 3 i hus 13 (huvudentrén) på Södertull installerades på 80-talet, och har uppnått sin tekniska livslängd.  Hissarna tillhandahåller en vital funktion för patienter, besökare och medarbetare till verksamheterna på Södertull, och det är av vikt att stillestånd kan undvikas. Kostnaderna för felavhjälpande underhåll ökar stadigt, och utbytesdelar blir allt svårare att anskaffa.

Takduken på hus 11 har uppnått teknisk livslängd och behöver bytas ut. Under årens lopp har takduken torkat och slitits av väder och vind, som i sin tur lett till att läckage har uppstått.

Takbrunnar har för många år sedan satts igen, vilket medför stora vattensamlingar på taket som ökar risken för läckage inne i byggnaden.

Förutsättningar för etablering av solcellsanläggning har utretts, i samband med förstudie för utbyte av takduk, och befintlig takkonstruktion klarar av de extra laster som en sådan anläggning innebär.