Hoppa över navigering
  •   1

    Val av justerare

  •   2

    Fastställande av dagordningen

  •   3

    Anmälningar för kännedom

  •   4

    Aktuell telefontillgänglighet

  •   5

    Information Sommarsamverkan

  •   6

    Begäran om handlingsplan för Baldersnäs HC

  • Region Gävleborg har getts möjlighet att yttra sig över remissen/utredningen Effektiv och behovsbaserad digital vård, Ds 2023:27.

     

    Kort sammanfattning av remissen:

    Utredningen har som övergripande uppdrag att utreda hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård, med god tillgänglighet där samtliga aktörer tillsammans arbetar för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård. Kontinuitet och samordning är begrepp som brukar förknippas med primärvården.

     

    Egna ställningstaganden. I remissvaret ställer sig Region Gävleborg överlag positiv till remissen och förslagen som ges.

     

    Bilagor

  • Genomgång av inskickade förslag.
     

    • Sistahandsansvar
    • Listningsbegränsning
  • § 38

    Upprop och val av justerare

  • § 39

    Fastställande av dagordningen

  • § 40

    Anmälningar för kännedom

  • Kicki Ericson informerar. Lagkravet är att HC ska besvara telefonsamtal samma dag. Statistik tas fram varje månad via TeleQ.

  • Kicki Ericson, avdelningschef, informerar.
    HC samverkar under sommarmånaderna för att personalen ska få sin semester. Samtliga HC har rapporterat att sommarsamverkan har fungerat väl och utan incidenter. HC skickar redovisningar till HVK efter sommaren varje år.

  • Kicki Ericson, Avdelningschef,  informerar.
    Ingen ny ansökan om avsteg har inkommit från Baldersnäs HC.

  • Region Gävleborg har getts möjlighet att yttra sig över remissen/utredningen Effektiv och behovsbaserad digital vård, Ds 2023:27.

     

    Kort sammanfattning av remissen:

    Utredningen har som övergripande uppdrag att utreda hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård, med god tillgänglighet där samtliga aktörer tillsammans arbetar för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård. Kontinuitet och samordning är begrepp som brukar förknippas med primärvården.

     

    Egna ställningstaganden. I remissvaret ställer sig Region Gävleborg överlag positiv till remissen och förslagen som ges.

     

    Bilagor

  • Genomgång av inskickade förslag.
    Sistahandsansvar:
    Vad innebär egentligen sistahandsansvar? Regionen är huvudman och har ett sistahandsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen.
    Listningsbegränsning: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen får Regionen besluta om en listningsbegränsning. Regionen får avslå begäran helt eller delvis endast om det finns särskilda skäl.
     

  • Frågor ställda av Lars Öberg (S) och Daniel Hermansson (S).

    Vi har under en tid i olika mediekanaler kunnat följa utvecklingen om ökad rapportering av välfärdsbrottslighet, organiserad brottslighet har satt sina klor i den offentliga verksamheten. Miljardbelopp tillskansas kriminella i Sverige idag genom fusk, penningtvätt och försäljning eller otillåten förskrivning. Det förekommer också att såväl sjukvård som äldrevård används för att tvätta kriminella pengar.

    Men ovanstående är spekulationer så länge vi inte tar reda på hur läget är i Gävleborg, vi behöver få en bild av hur det verkliga läget är i dag. Hälsovalsutskottet är styrelsen förlängda arm när det gäller primärvården och regler för hur primärvård skall skötas. Utskottet bör också ha ansvaret för att följa upp att det satta regelverket följs och detta borde löpande redovisas för politiken. Politiker i utskott och styrelse behöver få en bättre och riktigare bild av läget i Gävleborg. VI behöver veta hur det ser ut i verkligheten.
     

    SKR skriver på sin hemsida följande:

    ”En del i det strategiska arbetet mot välfärdsbrottslighet handlar om att förebygga risker och minimera brottslighet. Att arbeta strukturerat, bedöma risker och ställa krav är viktiga delar i det förebyggande arbetet.

    Nästa del är att systematiskt leta efter brister. Avvikelser, ekonomiska oegentligheter och brottslighet kan upptäckas genom ett strukturerat arbete.

    Det tredje steget är att agera. Det är viktigt att ha rutiner. Det får inte råda någon tveksamhet om vilka åtgärder som ska vidtas beroende på vilken typ av fel som har upptäckts.

    Fjärde och sista steget är att lära av andra och dela sina exempel och erfarenheter”.
     

    Därför önskar vi att Hälsovalskontoret svarar på följande frågor:

    -          Följs SKR´s rekommendationer? Om vi arbetar på föreslaget sätt, när kan arbetet föredras för utskott och eller styrelse?

    -          Finns kompetensen på hälsovalskontoret för att kontrollera kolla upp de företag som vill starta hälsocentraler på det sätt som Polis, Skatteverk och brottsförebyggande rådet föreslår?

    -          Följs myndigheternas rekommendationer? När och hur kan arbetet föredras för utskott och eller styrelse?

    -          Vilka kontroller görs på huvudmän och vårdansvariga vid uppstart av ny primärvårdsenhet?

    -          Hur säkerställs att förändringar i bolagen kommer till hälsovalskontorets kännedom?

    -          Hur agerar hälsovalskontoret om kännedom om tveksamheter gällande företag eller personer med betydande ställning i företag framkommer?

    -          Hur redovisas kunskapen till politiken?

    -          Vilka konsekvenser får en vårdgivare om det finns brister enligt ovanstående? Vem beslutar om konsekvenserna och dess omfattning?

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.